Ankitankar

Här kommer den spännande fortsättningen.

Vid halvtiotiden åkte vi iväg, med cyklarna där bak (på bilen alltså). Jag var redan kaffesugen, så vi stannade vid den fina rastplatsen utanför Flen. Vackert och välskött! Heder åt NCC! Eftersom vi var utanför Flen, på väg 55, så förstod jag att nästa stad skulle bli Katrineholm. Ja, det stämde. Men sen blev jag osäker. Man kan åka mot Örebro eller mot Norrköping. Ska vi till Kilsbergen eller Kolmården? Inget var rätt, men vi åkte till Norrköping i alla fall. Där åkte vi ut på E4. Det är ett helt äventyr bara det. För där man åker på, ska andra bilister också kunna åka av. Snabba beslut får man ta där, om det inte ska smälla.

Resan fortsatte mot Linköping. Men där tog vi av och åkte väg 36. Aha! Vi kanske ska till Motala. Där var jag på ett kort besök, tillsammans med en kompis, tidigare under sommaren. Jag hade sen tipsat min man om att vi borde åka dit. Ja, han hade alltså tagit fasta på det. Vi åkte direkt ner till hamnen i Motala. Vi åt lunch där och jag fick en jätteportion. Men jag är ju uppfostrad till att äta upp all mat på tallriken, så det gjorde jag även denna gång. När vi satt där och åt, fick jag reda på att vi inte skulle åka bil längre. Enbart cykel gäller tills hemfärd på söndag! Ja, jag tycker om att cykla, så det ska väl inte bli några problem. Jag funderade lite på hur det skulle vara att cykla i själva staden.

Efter incheckning på hotellet gjorde vi ett besök på Motala Motormuseum. Det såg inte så stort ut, men där gick vi länge. Det var inte bara bilarna och motorcyklarna som var kul att se på. Alla "tillbehör" var tidsenliga t ex kläder, tidningar och leksaker. Alltid något man känner igen. En gammal termos eller transistorradion. Den där som man hörde "Tio i topp" på, på en filt på gräsmattan på lördageftermiddagarna. Det var verkligen nostalgi. Vi tittade också ordentligt på Motorcaféet, med den häftiga 50-talsinredningen. Där fick vi många idéer och tog en del kort. 



Turistbyrån fick också besök av oss. Tjejen där rekommenderade några fina delar av Göta kanal. Det är finast från Borensberg till Bergs slussar, sa hon. Man kan ta båten till Borensberg. Hon visade oss på kartan och talade om varifrån båten avgår.

Eftersom klockan var ganska mycket, så tog vi nu bara en liten tur utefter kanalen. Vi cyklade till Borenshult. Där finns 5 slussar och hela slusstrappan är 15 meter hög.



Vi fortsatte turen lite utanför staden. Där hittade vi en stor VVS-butik, som hade precis ett sådant tvättställ som vi letat efter till vårt nya toalettrum i gammal stil. Vi var sent ute, så butiken hade redan stängt. Men jag skrev upp telefonnumret.

Vi såg en affisch om att Sven-Ingvars var på sin jubileumsturné i Motala Folkets Park just den kvällen. Vi funderade lite och sa att vi kan ju alltid åka förbi och kolla. Först åkte vi efter kartan, men sedan åkte vi bara som vi trodde. Då kom en annan cyklist insvängandes framför oss. Han var i 60-årsåldern, luktade rakvatten och hade en extra tröja med sig. Han ska nog dit, tänkte vi och förföljde honom. Mycket riktigt, vi kom så småningom fram till parken. Vi satte oss vid parkeringen och såg folket komma. Det var en fin sommarkväll, så många kom på cykel. Ja, det fanns nog flera anledningar till att de valt att cykla. Vi blev också sugna att gå in och det var inga problem att köpa biljetter direkt. Det blev jättelyckat! En fin kväll! Fullt ös, både på och nedanför scenen. Många tanter och gubbar rockade loss. Vi med! Jag kom på att jag faktiskt kunde texterna till nästan alla låtarna. Jag sjöng med så jag fick ont i halsen.

Vilken överraskning det blev! För oss båda! Inte ens Lennart visste att han skulle få höra Sven-Ingvars på kvällen. Sommar, sommar och sol!

Vi skulle ju bara åka en liten kvällstur, men det blev nästan 2 mil i alla fall. I morgon ska vi ta båten till Borensberg och därefter cykla. Det blir ca 6 mil, och det verkar vara lagom långt!

Orkar vi cykla 6 mil? När ska jag egentligen få användning för klänningen?
Detta och mycket mer får du svar på i nästa avsnitt!