Den djupaste sorgen

Den här helgen är för många förknippad med glädje och fest. Men för mig är den förknippad med djupaste sorg. Här på bloggen brukar jag oftast skriva lättsamt och ur ett humoristiskt perspektiv. Men idag tänker jag skriva om det som tynger mig allra mest. Jag har pratat om det många gånger, jag har skrivit någon rad men jag har aldrig skrivit hela berättelsen. På något vis känns det som om det nu är dags.

Det var dagen före valborgsmässoafton, 29 april 1986. Den finaste tiden med skir, skör grönska och visippsvackra skogsbackar. Den här dagen var den första riktigt varma för våren. Jag var hemma med vårt första barn, Lina Maria, en underbar solstråle. Hon var drygt ett år.

Just den här dagen åkte vi in till samhället. Först var vi på besök på barnavårdscentralen. Därefter var vi till barnekiperingen och valde ut kläder som Lina skulle ha vid en modevisning. Eftersom hon var en pigg och oblyg tjej, så tyckte butiksinnehavaren det skulle vara skoj om hon ville visa vårens barnkläder. Efter våra ärenden tog vi bilen hem. Knappen på hennes dörrsida hade jag tryckt ned eftersom hon hade börjat pillra på den. Hemfärden tog ca 10 minuter, men på den korta tiden hann Lina somna. När vi kom hem parkerade jag bilen framför garaget. Jag lät Lina sitta kvar i bilen, för att hon skulle få sova en stund till. Det var så med henne att om jag försiktigt, försiktigt tog loss henne så vaknade hon till och rytmen för hela dagen skulle sedan vara förstörd. Eftersom det var varmt den här dagen lät jag dörren på min sida stå öppen.

Jag gick in till huset men lämnade dörren öppen. Det luktade rök från närområdet eftersom en granne eldade rishögar i skogen. Då och då var jag ut på verandan och tittade och lyssnade om hon hade vaknat. Jag kände röklukt hela tiden men sedan såg jag också en liten rökpelare. Jag gick ut för att se varifrån den kom.

Den kom från den stillastående bilen som Lina satt och sov i! Jag rusade fram till bilen och försökte öppna dörren på hennes sida, men den var ju låst! Från den andra sidan vällde ett helt eldhav fram! Jag kunde inte få ut henne!
Lina blev innebränd i bilen! Vår lilla solstråle blev 1 år och 19 dagar!

Det har alltså gått 21 år sedan denna fruktansvärda tragedi drabbade oss. Men vid vissa tillfällen känns det som om det hänt alldeles nyligen. Tiden läker inga sår, det är bara den värsta blödningen som upphör. Man får i stället lära sig att leva trots sin sorg och med sin sorg. Allt har jag fått göra i små, små steg. Första gången jag kunde tända en tändsticka, första gången jag kunde köra en bil igen, första gången jag kunde sätta ett barn i bilen och köra o s v. Egentligen skulle jag kunna skriva en hel bok om sorg och sorgearbete, men jag avslutar här.

Kaffekoppsuppföljning

När jag visade upp min favoritkaffekopp, var det flera andra som hakade på.
Klicka på namnen så får du se de andra bloggarnas favoritkoppar.

Marie Kaffekopp

Kicki

Linisen

Nicoline

Veronica

Tack för de fina bidragen!

De tio budorden / Vi hade i alla fall tur med vädret

Jag och två kollegor var i går i Töreboda på en nätverksträff för sfi-lärare. Vi åkte tåg från Flen redan kl 06.43. Vädret var fint och vi kände oss lite uppspelta, ungefär som vi skulle på skolresa. Tåget passerade Töreboda och vi fortsatte till Skövde för att därifrån ta bussen tillbaka. Det kändes lite konstigt att åka förbi och sedan åka tillbaka, men så var det med just den turen.

Träffen var mycket givande och kringarrangemanget ordnades jättefint av hotell- och restaurangutbildningen. På lunchen hann vi ut en sväng för att beskåda torghandeln. Med på träffen fanns också en skolkamrat till mig från lärarhögskoletiden i Karlstad. En mycket lyckad dag alltså. Träffen avslutades vid 16-tiden, men vårt tåg skulle inte gå förrän kl 17.43, så vi hade tid på oss att strosa runt, ta en fika och ta det lite lugnt. Det var så varmt och fint.

Vid halvsextiden kom vi till stationen och fick se att tåget var försenat. Det skulle inte komma förrän 18.00. Men vi tyckte att det gjorde väl inte så mycket. Ingen av oss hade någon speciell tid att passa hemma, och vädret var ju så fint. Vi vandrade runt lite och hade allmänt trevligt. Men det kom inget tåg till 18.00 heller. Ny tid var satt till 18.25 - 18.30. Det gjorde inte så mycket, vi hade ju fint väder. Tänk om det hade varit regn, rusk och blåst i stället. Men det kom inget tåg halv sju heller. I högtalarna fick vi meddelandet att förseningen berodde på en nedriven kontaktledning.

Så där höll det på. Vi fick det ena budet efter det andra. När vi fick det sjunde budet, började jag tänka på det sjunde budet, alltså "Du skall icke stjäla". Precis vad SJ nu gjorde. De stal av vår tid. Jag satte i gång med att skriva om de tio budorden. Vi träffade på en trevlig medresenär, som var med och författade. (Ja, resenär och resenär, vi hade ju inte fått påbörja resan än!)

De här olika tiderna fick vi:
17.43
18.00
18.25 - 18.30
18.38
19.15
19.20
19.25
19.45
19.50 ... och för varje gång stod det "Trevlig resa önskar SJ!" 

Så här författade vi buden:
1.   Du skall inga andra tågoperatörer hava jämte mig.
2.   Du skall icke missbruka SJ:s, din tågoperatörs namn, ty SJ skall inte låta den bliva ostraffad som missbrukar  hans namn. (Järnvägars också!)
3.   Tänk på miljölagen så att du helgar den.
4.   Hedra ditt SJ och ditt Banverk på det att det må gå dig väl och du må länge resa i ditt avlånga land.
5.   Du skall icke dräpa konduktören, när tåget äntligen kommer.
6.   (Riktat till SJ.) Du skall icke begå strömavbrott.
7.   (Riktat till SJ.) Du skall icke stjäla tid från dina medmänniskor.
8.   (Riktat till SJ.) Du skall icke bära falskt vittnesbörd beträffande avgångstider.
9.   Du skall icke hava begärelse till något annat transportmedel.
10. Du skall icke hava begärelse till någon annan tågoperatör, ej heller till hans tjänsteman eller hans tjänstemaninna.

När vi kom till Hallsberg, fanns där inget lämpligt tåg att byta till. Vi fick åka färdtjänst/taxi till Flen.
Jag var hemma strax före elva i stället för strax före åtta. Men vi hade i alla fall tur med vädret!


Tankar om pengar

Jag har jobbat lite i trädgården idag. Men det har varit kallt och ruggigt. Bara en stund på förmiddagen var det fint. När jag går där och räfsar och gräver och donar, då kommer så mycket tankar , om allt och ingenting. Är det så att när man sysslar med något som inte kräver så mycket tankeverksamhet, blir det liksom tomt i hjärnan, och allt möjligt kommer dit som utfyllning. Det jag funderade på var när man ska uppdatera gamla uttryck och talessätt. Vi har en del angående pengar. Här kommer några exempel.
Nu trillade tjugofemöringen ner. Men vi har ju inga tjugofemöringar. Våra ungdomar har inte ens sett sådana. Ska vi i stället säga "Nu trillade tjugocentsmyntet ner."

Att vända på en femöring. Jag kommer ihåg att de var stora. Någon stackare blev säkert lurad och trodde den var mer värd än tioöringen som var mindre. Hur ska vi säga där? "Att vända på en femcentare."

"Det blir därefter, sa prästen, döpte barnet för tre skilling."


Låtsaskompisar

Här hemma säger jag ibland bloggvän eller bloggarkompis, om er som jag lärt känna här genom bloggen och som känns som mina vänner. Då säger Erik: "Men Mamma då, de är inte dina kompisar. De är bara låtsaskompisar".
Men jag vet ju att ni finns, har träffat några stycken dessutom, och är så glad över det.

Kaffekoppen

Jag har precis druckit en kopp kaffe på verandan. Kom på att jag oftast väljer just den här koppen. Den är alltså min favoritkopp, men jag har inte tänkt på det och jag vet inte varför. Den är lite kantstött, men har både blommor och guldkant. Som livet i allmänhet alltså!

94259-306

Du bloggarkompis: kan inte du visa vilken som är din favoritkopp?!
Andra kompisar, samt tjuvläsare, kan ju skriva och berätta under kommentarer!

I stället för att skicka kedjebrev

Jag tycker inte om kedjebrev och speciellt inte sådana, där det står vad som kommer att hända om man skickar resp inte skickar det vidare.
Det här kom på min mail nyss, från en kollega. Han har förmodligen fått det av sin lilla dotter.
Jag var så duktig, för jag tjuvläste inte i förväg. Jag som aldrig har lyckats läsa en bok, utan att tjuvkika mot slutet.
Jag skickar det alltså inte direkt till någon utan lägger det här. Den som vill kan ju i sin tur skicka det.

Det är din hjärna som talar med dig.

pröva detta det är jättekul men du får inte bläddra ner texten i förväg

för då fuskar du och det kommer inte att gå i uppfyllelse! Det är ett

test som är skoj!

Ämne : Ett test som faktiskt fungerar... läskigt...

Nu gäller det att INTE bläddra ner texten i förväg.

FÖLJ INSTRUKTIONERNA - FUSKA INTE FÖR DÅ KOMMER DET INTE ATT FUNGERA

OCH DU KOMMER ATT ÖNSKA ATT DU INTE GJORT DET!

Personen som skickade detta till mig berättade att önskan faktiskt blev

verklighet efter bara tio minuter... MEN FUSKA INTE!!

Det här har ett roligt men lite läskigt slut, läs inte i förväg följ

bara instruktionerna i tur och ordning, det tar bara tre minuter som

sagt och det är i alla fall värt ett försök.


Ta först fram en penna och ett papper:

När du ombeds välja namn, välj då personer som du faktiskt känner på

riktigt och följ din första tanke eller ingivelse!


Gå nedåt rad förrad - en rad i taget - läs inte i förväg för då förstör

du det roliga!!



1. Skriv först siffrorna 1 till 11 under varandra, börja med 1.


2. Bredvid siffrorna 1 och 2, skriv ned vilka två tal du vill.


3. Bredvid siffrorna 3 och 7 skriver du namnet på två personer av det

motsatta könet.



Titta inte i förväg, för då blir resultatet fel!


4. Skriv ned namnet på vem som helst vänner, familj etc) bredvid 4:an,

5:an och 6:an.


Fuska inte för du kommer att ångra det!


5. Skriv titlarna på fyra melodier/låtar bredvid 8, 9, 10 och 11.


6. Slutligen, önska dig något.



Här kommer då nyckeln till detta:



1. Du måste berätta om detta för "antalet du skrev invid 2:an" stycken

personer.


2. Personen vid siffran 3 är den du älskar.


3. Personen vid siffran 7 är någon du tycker om men inte kan komma

underfund med.


4. Den du bryr dig mest om finns vid siffran 4.


5. Personen vid 5:an känner dig väldigt bra.


6. Personen vid 6:an bringar dig lycka.


7. Melodin på 8:an hör ihop med personen vid 3:an.


8. Vid 9:an finns melodin för personen vid 7:an.


9. Melodin vid 10:an säger mest om ditt sinne, och dina tankar.


10. 11:an är melodin som berättar om din inställning till kärlek.


Sänd detta vidare till 10 personer inom en timma från det att du är

färdig. Om du gör det så kommer din önskan att gå i uppfyllelse!

Om inte... sker motsatsen.

När du Läser detta så har du en timme på dig att skicka den vidare...

Det är en kärlekskedja som startade 2004.

Vare sig du Tror på det eller inte så

kommer det hända just dig> o go for it!

Skickar du den till 20 personer kommer den du älskar fråga om ni kan bli

ihop!

Skickar du den till 15 personer kommer han/hon attt bli kär i dig.

Skickar du den till 10 personer kommer han/hon kyssa dig inom 7 dagar.

Skickar du den till 5 personer kommer ni bara förbli vänner och inget mer..

MEN om du bara skiter i det och inte skickar vidare så kommer du få otur i

kärlek i 10 år

 

Utmaning

Jag har blivit utmanad av Ella. Det är alltid kul när man blir tillfrågad, tycker jag.

Tio första
Första bästa kompis:
Marita; vi började sjuan samtidigt
Första bil: Familjens första var en Volvo Duett. Min första var en Toyota Corolla.
Första kärlek: Kommer jag ihåg.
Första husdjur: Katt
Första semester: Med familjen, en helg varje år till mammas släktingar i Värmland.
Första jobb: Gödsling av granplantor, en sommar anno ...
Första köpta skiva: Jag tror det var en Beatles-skiva
Första riktiga kärlek: Kommer jag också ihåg.
Första piercing: Tog hål i öronen för ett och ett halvt år sedan!!!
Första konsert: Minns inte

Nio senaste
Senaste alkoholdrycken: Minns inte. Skojar bara; det var en halv flaska starköl till maten, för en vecka sedan ungefär.
Senaste bilfärd: På e-m åkte jag hemifrån in till Malmköping, ca en mil, för att lämna träningsväskan till sonen. När jag ser sonen inser jag att jag glömt väskan! Det var mitt enda ärende och så glömde jag! Fick åka en extra vända; jag har inte varit någon miljövän precis.
Senaste filmen du såg: På bio var det "Se upp för dårarna".
Senaste ringda telefonsamtal: Till min pappa och till min bloggvän Dubbelörnen.
Senaste bubbelbadet: För någon vecka sedan.
Senaste spelade cd: Den som har fastnat i bilen räknar jag inte. Men inne i huset är det Sofia Karlsson.
Senaste kyss: I morse
Senaste gången du grät: På eftermiddagen, på grund av stressen.
Senaste måltiden: Ett äpple, en banan och en kiwi fick bli lunch, eftersom jag inte hade någon matlåda med idag.

Åtta har du nånsin
Dejtat en av dina bästa kompisar:
Nej
Blivit arresterad: Nej
Blivit kär vid första ögonkastet: Ja
Fastnat med blicken i någons urringning: Nej
Fått ditt hjärta krossat: Ja, på flera sätt.
Sagt att du älskar någon utan att mena det: Nej
Haft ett one night stand: Men Gud vilka närgångna frågor!
Busringt till någon: Nej

Sex saker du gjort idag
1. bloggat
2. skrivit ett elakt mail
3. funderat på vilken kurs jag vill läsa till hösten
4. svarat i telefon med "Det är Erik", för jag var så säker på att det var han som ringde. Men se det var det inte.
5. har försökt förklara orden barnflicka, nubbe, snubbe, klunkar, stick m m, för mina invandrarelever
6. gosat med katten men också trampat på honom, när han låg precis intill mina fötter


Fem favoritsaker utan rangordning
1. bilen
2. böcker
3. datorn
4. digitalkameran
5. tvättmaskinen

(Det stod saker och jag tog då prylar.)

Fyra personer du kan berätta allt för
En person, min bästa kompis.

Tre val
Blått eller rött?
Rött
Sommar eller vinter? Vår
Choklad eller chips? Choklad

Två saker att göra innan du dör
1. leva ett bra tag till
2. se mer av världen

En sak du ångrar
Många. Men en finns alltid med mig och ger mig sådan skuld.

Det var allt.
Jag skickar denna utmaning vidare till en annan Anki, Veronica samt Maria!

Årsdagar - 17 april

Dags igen att skriva under rubriken årsdagar.

17 april 1998 flyttade vi till Dunker. 

Jag är född i Västmanland, mellan Köping och Fagersta. Jag har bott i Köping, Karlstad, Borgvik (utanför Grums), på Visingsö och i Sunne. Min man är från Hallstahammar och hade bara bott där. Jag flyttade till honom i januari 1983. Först bodde vi inne i samhället, men sedan byggde vi ett hus ca en mil utanför.  Vi ritade huset själva och gjorde mycket eget jobb. Bara tomten var ett storverk att få till. Det var bara en skogsbacke, och de första arbetsuppgifterna var helt enkelt att röja, dra ihop och elda ris. Vi gjorde huset och trädgården helt i gammal stil och blev mycket nöjda med resultatet.  Barnen kom med jämna mellanrum och jag tillbringade mycket tid hemma. Jag trivdes med tillvaron. Vartefter barnen växte upp tillbringade jag mer och mer tid utanför hemmet, alltså i Hallstahammar. Men den orten kom jag aldrig överens med. Där frodades bruksmentaliteten i kvadrat och jantelagen i kubik. Att ha ett eget företag, i vårt fall en sportaffär, i en sådan håla var verkligen inte lätt. Jag, och de större barnen, fick ofta påhopp. Om jag t ex var in i mataffären så kunde folk komma fram och fråga varför det inte var rea på en speciell cykel. Jag jobbade väl inte i affären! De kunde väl gå in där och fråga! Jag hade aldrig någon egen identitet, utan var känd som "hon som är gift med någon av bröderna i sportaffären". Jag tror faktiskt att,  nästan ingen kände mig, som den person jag verkligen är.   

Jag började vantrivas. Surt och frätande kändes det varje gång jag var in i samhället. Visst trivdes jag fortfarande bra med huset och tomten, men det var som en egen liten ö på en främmande planet. När man åker bil på väg hem, brukar man någonstans få den där känslan av att snart vara hemma. Den kom inte förrän jag körde in på gården. 

Vi började prata om att flytta. Samvetskvalen kom då eftersom jag tänkte på mina föräldrar, som hjälpt oss så mycket med tomten, huset och trädgården. Men nu är det så, att när ett frö väl har börjat gro, så går det inte att stoppa den processen. Men det var en lång och invecklad process. Vart skulle vi då flytta? Ja, min man skulle ju ha jobbet kvar och pendla, så det fick inte bli längre bort än 7 till 8 mil från Hallstahammar räknat. Vi tog fram en karta över Mälardalsregionen, satte en passarspets i Hallstahammar och drog en radie som motsvarade 7 - 8 mil. Norrut, mot Fagersta, kändes inte lockande. Inte heller åt väster, mot Lindesberg och Frövi. Inte ens åt öster, mot Enköping, kände vi någon dragningskraft. Men söderut kändes bra. Riktigt bra kändes det, när vi kommit några mil från Eskilstuna och in i Flens kommun. Faktiskt började det redan vid kommungränsen. Naturen blir mer kuperad där och en speciell känsla infann sig. Under tiden vi försökte sälja vårt hus, var vi på upptäcktsfärd i Sörmland. När vi så kom till området runt sjöarna Dunkern och Misteln, så kändes det bara rätt. Så svårt att säga vad det var, jag fick nog den där "hemkänslan" fastän jag aldrig tidigare satt min fot där. 


Jag förstår  att du börjar bli trött nu, så jag ska ta en kort version, av hur valet gick till.

 

Vi fick huset sålt i maj 1997, men hade då inte hittat något hus i "önskeområdet". Ett hus stod tomt i Kolbäck och vi fick hyra det "så länge". Men det var inte så lätt att på avstånd vara med på husjakt och budgivningar. På något vis hade vi redan fastnat för området runt Dunkern, men insåg att vi inte kunde låsa oss till det. Vi hittade några bra objekt i andra områden, men omgivningarna kändes inte bra. En dag skulle vi åka och titta på en skogsgård i trakterna av Hälleforsnäs. Vi stannade i Malmköping och jag gick in till mäklaren, för att få en objekts- och vägbeskrivning. Men samtidigt såg jag ett prospekt om ett litet fritidshus i Altnäs vid Dunkern. Jag tog ett sådant också. När jag kom ut till min man i bilen, bestämde vi oss för att strunta i skogsgården. Vi åkte direkt ut till Altnäs och gick runt huset, ringde till mäklaren och bestämde en tid som vi kunde träffa säljaren. Det blev några dagar senare.
 

Huset var inte fint och det var litet, bara 70 kvadratmeter. Men omgivningarna kändes bra och vi slog till. Det har vi aldrig ångrat, alla i familjen kom att trivas bra. Efter två år fick vi tag i gården, där vi nu bor, men det är en annan historia.

Fortfarande på V

Vemodigt vacker vårkväll.
Vårlök, violdoft, visippsbackar.
Vilsekommen vagabond vandrar vid vägen.
Villrådig, vankelmodig.
Vacklar, velar, vänder.
Varthän?

image303


image304



image305

Jag är inte på G, däremot på V

Vilket väder!
Vårsolen värmer.
Växtligheten vaknar.
Väntans vibrationer väckes, värker.
Vindarna viskar,
världen väntar,
viljan vågar.

Länktåg eller SPAM-tåg?

Jag har fått ytterligare en förfrågan om att hoppa på ett länktåg. Funderade ett tag på vilka jag skulle skicka vidare till. När jag så bestämt mig och skulle börja med allt det där, då fick jag syn på  det här. Nu vet jag inte hur jag ska göra. Är det någon mer som läst sådana inlägg?

Svar och förklaringar

Sist jag skrev här var det körigt värre och jag var sååååååååå nervös. Anledningen var att vi på jobbet hade en invigningsfest, där jag var en av de som planerade det hela. Det har hängt över mig en längre tid, men nu är det gjort och allt gick bra. Men det tar tid och energi eftersom det planeringsarbetet går utanför mina ordinarie arbetsuppgifter. En tipspromenad hade jag också ordnat till invigningen. Alla frågor var knutna till vårt verksamhetsområde, alltså lite pedagogiskt. Utslagsfrågan var burken med gem. 100 gem hade jag lagt i burken. Själv brukar jag alltid tänka att det inte kan vara ett så jämnt tal, därför tog jag det nu. Men till festen hade jag bara 100 gem i burken, alltså inga bilnycklar i!

Länktåg pågår

Av Nalle fick jag en inbjudan till en länklista. Vilken ära! Syftet med "länktåget" är att få möjlighet att ta del utav lite nya bloggar  som man  kanske annars inte ens vet att de  finns. Här kommer mitt bidrag till tre stycken läsvärda bloggar, som kan vara intressanta att ta del utav, och som uppdateras ofta.


Kopiera:
1. Klistra in texten i ett nytt blogginlägg. Precis innan den kopierade texten skriver du ett kort stycke där berättar om listan och länkar till den bloggaren som lade till dig på listan. Det här är viktigt eftersom det därmed inte skapas duplicerade inlägg. Eftersom någon också lade till dig på listan torde det inte var för mycket begärt att bjuda på en extra inlänk till den personen.
2. Ta listan under "Mina 3 tillägg" från bloggen som lade till dig och lägg till dem under rubriken "Originallistan". Känn dig fri att ändra länktexten till din egen blogg för att få varierade nyckelord i dina kommande inlänkar.
3. Lägg själv till max 3 st bloggar under "Mina 3 tillägg". 
4. Kontakta de som du har lagt till och be dem göra samma sak.

» MINA 3 TILLÄGG:

Inga: skriver om skola, natur och jakt.
Slottsträdgårdsmästaren: med både välskrivna texter och vackra bilder skildrar han arbetet i en slottsträdgård i Sörmland.
 Miljönistas: fem unga och engagerade tjejer skriver om miljön och klimatförändringarna; här finns både fakta och enkla tips.

» ORIGINALLISTAN
Millans Bak : Mycket gott
Miss Sophie : En förvirrad Höna
Dolcevita : tjejsajt
Äta bör man : godmat
Cutwalk: frisyrblogg
Frisörguiden: frisyrer
Manligt
Carolangel: blogg om allt möjligt
Carina: blogg om allt möjligt
Junitjej: skriver om scrapbooking, foto, att vara lärare, och mycket mera.
Pallas: skriver om allt möjligt.
Ullis: skriver lite gott o blandat.
Filurlina: sånglärka med mycket humor. Skriver kul om allt som drabbar henne.
Det mörka hotet: tvåbarnspappa till A-teamet. Skriver med mycket humor och värme om smått och stort.
Excessa: har förstås också humor. Bor i Umeå, gillar snö och hundar, och är just nu i målartagen.
Lenjangel: Skriver om livskvalitet i sina olika caféer.. Bilder och texter som ger ringar på vattnet.. o så emellanåt får man sig ett skratt som bara bubblar..
En liten tant: Tänker om orättvisor, har gjort en egen flagga och blåser såpbubblor bara för att hon vill.. Någonting vi alla skulle behöva ta efter..
Nina på Johangården: Skriver om livet efter utbrändheten. Hennes 2 vovvar tar ibland över hennes dator o berättar om sina liv, och dom har det inte lätt alla gånger..
Henry:   Skriver med själ, hjärta och tanke. Ser livet i ett helhetspespektiv. Vågar öppna okända dörrar och sänder ut det ljus som bor inom hans huskropp till de som vågar ta emot. Hans generositet är som en öppnen varm famn och den som hittar dit kan få vila.
Gisan:  Står mitt  i livet med ett öppet sinnelag som bjuder in läsaren till källor av egen empiri.Delger tankar i vått och torrt.
Janne: Skriver om tankar kring livet som är kantat av kantsten. Hans poetiska ådra gör sig gällande och hans text berör.
Nalle: En skapande kvinna som inspirerar på alla möjliga sätt. Hon är konstnär, författare, smyckestillverkare. Men främst är hon en fantastisk Medmänniska. Nalle är en klok och ungdomlig tjej med en gammal själ. Har även Nalles Målarskola.
Jag: En borttappad och förvirrad själ som fått soppatorsk, enligt henne själv. Otroligt mycket tänkvärda ord, som ibland är hennes egna och ibland någon annans. Trots att LoppisPoppis ibland känner sig helt tom, har hon otroligt mycket att ge och gör det också.
Matti: Han kallar sitt hörn av eterrymden för wordfighter. "Jag är en pajaspoet och skrivarsjäl utan större ambitioner" . Matti är på ett underbart sätt så barnsligt vuxen och vuxet barnslig. Det tilltalar mig.
 Ninni  Hon skriver så bra och är suverän på att läsa  mellan raderna
Åsa mitt i världen: Skriver om sitt arbete, livet på Gotland, dagsaktuella händelser och funderingar.
Carra: Skriver om vardagslivets händelser, både i sorg och glädje. Hon har också bloggen Kreativitetsfnatt, där vi får se hennes uttrycksfulla  målningar och hennes skapande med pärlor.
Ankitankar: Anki skriver om livet i Dunker, med både  humor och allvar.



Sluta kopiera !

Gissa

Här har du något att fundera på till i morgon.
Hur många gem är det i burken?


image302

Rörigt värre

Nu är det riktigt rörigt. Fortfarande kommer det in förfrågningar om prylarna på Blocket. Jag är såååååååååå nervös inför morgondagen. Förbereder morgondagens arbete och extra aktiviteter: "Hur många gem är det i burken?" Och så har jag visst förlagt bilnycklarna någonstans också. Tur att jag inte ska åka förrän klockan 7 i morgon bitti.
image301

En Annan dag

I går drog vi bort ris från fällda gamla päronträd samt från äppelträdens kraftiga beskäring. Det minsta skräpet tog jag med räfsan i går kväll. När jag ställde undan räfsan hade jag denna dags planering klar: att räfsa gräsmattorna. Det jobbet tycker jag är så roligt, riktig vårstädning i trädgården.

Men i morse när jag försökte fästa blicken på min björk utanför sovrumsfönstret, så såg det konstigt ljust ut. Jag försökte flera gånger att ta in bilden och när jag var tillräckligt vaken, så såg jag snön. Flera centimeter har det kommit under natten.

image300

Räfsningsjobbet måste bytas ut. Det blir ett dåligt byte. Jag måste i stället ta itu med det hemska berget av stryktvätt.

För övrigt har jag sparat mycket annat arbete till i dag. Om allt som jag inte orkar göra annars, säger jag: "Det kan jag göra en annan dag". Och den dagen är i dag.  Annandag Påsk!

Spara eller slänga?

Det finns mycket som kan vara bra att ha. Har man dessutom gott om plats, som vi har, i huset, vinden, källaren, lagården, logen, magasinet och i lidret så kan det rymmas en hel del "bra-att-ha-grejer". Även om vi inte använder sakerna just nu, kan de ju komma till användning förr eller senare. Barnen vill kanske ha när de sätter bo. Vi gjorde oss av med mängder av prylar, när vi senast flyttade, men fortfarande finns hur mycket som helst.

I fredags plockade vi ihop lite prylar, fotograferade och la in annonser på Blocket. Det blev fyra annonser och mängder med samtal. Under tiden jag pratade i mobilen, kom det in SMS och samtidigt ringde det i den vanliga telefonen. Mail droppade in, men lite senare än de skulle på grund av Telias fel på e-posttrafiken.Det var riktigt rörigt ett tag, men jag skrev upp alla i turordning.

Jag tycker det är jättekul, när det händer något utöver det vanliga, så jag har verkilgen haft roligt i går och idag. Och jag tycker det är kul att prata med folk. En rolig episod hände också. En man som ringde, bor ca 10 mil härifrån och han hade inte tid att komma direkt. När vi talats vid en stund kom vi fram till att han känner en granne till oss. Så jag föreslog att grannen kunde vara hans ombud och så blev det.

Funderar på att lägga in en annons varje helg, bara för att pigga upp mig. Inte så dyrbart nöje, eller hur?



                                       


Traditionerna anpassas

Våra påsktraditioner måste anpassas till verkligheten.

Jag har jobbat hela veckan och har varken haft tid eller ork till några påskförberedelser. Idag, på självaste långfredagen, har jag städat och pyntat. Vanligtvis brukar vi äta påskbuffé på påskafton.  Men i år föreslog min man en annan variant, som går ut på att jag lagar några rätter till varje dag under helgen, i stället för att göra så mycket till en dag. Mat måste jag ju ändå laga och på det här viset känns det inte så betungande. Den som mest uppskattar påskmaten är Lovisa och hon är ju ändå inte hemma.

image295


Flygresan inställd

Jag planerade att åka bort några dagar. Slippa vardagsjobbet, byta miljö och träffa likasinnade. Flygresan var bokad och avresan skedde vid middagstid. Men på grund av kraftigt blåsväder var vi tvungna att nödlanda. Det var också ovanligt många resenärer i luften just idag. Nu vet jag inte hur länge vi får stå här och invänta bättre flygväder.



image294

Glad Påsk till Er alla!

Handla på hemmaplan

En av de tråkigaste arbetsuppgifter jag har som hus- och hemföreståndare är att handla. Det tar ofta lång tid, är tungt att bära och en allmänt jobbig miljö med skrikande ungar och en massa blippljud från kassorna. I flera dagar har jag sett att påskhandeln varit i gång, det märks på parkeringen. Jag vill absolut inte gå in och handla då. Förmodligen kommer jag att handla lite i själva påskhelgen i stället. Men en del har jag redan handlat, på hemmaplan. Ja, jag menar verkligen på hemmaplan t o m på gårdsplan.

Här ute på landsbygden har vi fin service. En gång i veckan kommer en varubuss hit och den kör upp på självaste gårdsplan. Den första tiden vi bodde här, så hann jag hem i tid till bussen. Sedan har jag haft lite annorlunda tider, ibland har jag skyndat mig hem för att handla, ibland har sonen skött det hela. Men nu för tiden har vi en fin uppgörelse. Jag skriver en lista, som jag lägger ut i en förvaringslåda. Handlaren tar min lista, plockar ihop varorna och ställer dem på verandan. I lådan ligger också räkningen, som jag sedan betalar på Internet. Kan det bli smidigare än så? Inte ens i stan får man den servicen!

Trädgårdsnyheter, forts

Glömde ju i mitt förra inlägg att visa lyxvarianten för den stressade nutidsmänniskan.

Alltså: Här presenteras modell Grand De Luxe med extra tillbehör, för den som inte har tålamod att vänta tills druvorna mognar.

image291


Trädgårdsnyheter

Igår var jag på trädgårdsmässan i Älvsjö. Det var så spännande att strosa runt där och få användning för alla sinnena. Jag fastnade för nyheterna inom frukt och bär. Utvecklingen har verkligen gått framåt på det området. Det där med inympning tycker jag är väldigt smart. Jag köpte två kraftiga vinbärsbuskar, som jag har planterat idag på förmiddagen. På långt avstånd ser de ut som vilka vinbärsbuskar som helst.

image287












Men på lite närmare håll så ser man skillnaden. Då ser man inympningen av vindruvor.

image288

Helt fantastiskt! Och vindruvorna är av en mycket tidig sort, redan mogna som ni ser.

Det här blir givetvis en succé och intresset på mässan blev väldigt stort. Jag anade att buskarna snart skulle vara slutsålda, så jag köpte på mig ett lager, för jag tänkte även på mina vänner. Så du som också vill ha en sådan här buske, kan köpa av mig.

Klicka på Kommentarer och skriv in ditt namn och din adress, så skickar jag buskarna så fort som möjligt.
Priset per buske är endast 59 kronor. Frakt tillkommer! Passa på!