Ankitankar

Fortsätter här att berätta lite mera om vår Skottlandsresa.

Nästa dags förmiddag undersökte vi Balloch vid National Park Gateway Centre. Lyckades även bli förtjust i ett par vandrarkängor, som jag såg i ett skyltfönster. In och provade och köpte dem. Inte nog med att de var mycket sköna och behagliga; de var dessutom snygga och även billiga. Jag behöll dem på och gick i dem hela dagen.

Vi 13-tiden tog vi en buss som gick till Inverary. En riktigt fint tur, blev det. Uppför berg och ned i dalgångar. Det började likna de svenska fjällen men samtidigt var vegetationen ungefär som i södra Sverige, d v s lövskog bestående av bl a bok och ek. Och så mängder av rhododendron i fritt tillstånd. Det hade vi sett tidigare också.
Besöket på Inverary Castle har jag tidigare berättat om. Jag kan väl tillägga att vi drack te och åt hembakade scones där också. Hela den lilla byn var mycket charmig. Vi åkte "hem" först mot kvällningen, efter att ha ätit en god middag där i byn.

      Vi bodde här, på The Tullie Inn.  www.maclay.com


Dagen därpå lämnade vi Balloch och tog tåget till Glasgow och vidare till Edinburgh. Vädret var lite bättre där. Något mindre regn och ca en grad varmare. Från stationen och till hotellet tyckte vi att vi fick gå åt ett håll och sedan tillbaka. När vi lämnat väskorna på hotellet och skulle ner till centrum igen, så tog vi en genväg. Vägens längd var i alla fall kortare men det var desto högre att gå. Vi gick över Calton Hill, där det finns ett nationalmonument som hyllar de skottar som dog i kriget mot Napoleon.
 
Bilden kommer härifrån.

Det är en kopia av Parthenon i Aten, men det blev inte färdigbyggt p  g a penningbrist. Där finns också ett Nelsonmonument. En storslagen utsikt från kullen ner över staden.

Vi tog sikte mot nästa höga kulle, där Edinburgh Castle ligger. 


Bilden har jag hämtat här.

På håll ser det ut som om man måste vara bergsbestigare för att komma dit, men det var betydligt enklare att nå målet. Vi gick faktiskt aldrig in på riktiga slottsområdet, för den där känslan vi hade på lite avstånd försvann när vi kom nära. Massor av folk som stod och köade för att komma in samt uppmonterade läktare för Military Tattoo. Där försvann på något vis den historiska, genuina känslan, vi tidigare haft.

I stället fortsatte vi utefter The Royal Mile i Old Town, motsvarigheten till Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Nu var vi i de riktiga turistkvarteren. Varannan butik sålde whisky och varannan sålde kiltar med tillbehör. En av "kiltbutikerna" hade en stor utställning som visade textilindustrins historia. Vi stod länge och såg på hur tygerna vävdes fram. Vi diskuterade ordet "skytteltrafik", när vi såg skyttelns enormt snabba framfart i varpen.

Vår stadsvandring fortsatte och vi kom så fram till Holyrood. The Palace of Holyroodhouse är drottningens officiella bostad i Skottland. Eftersom vi såg en mängd poliser där och avstängda vägar, förstod vi att hon var där för tillfället. Vi drog oss hem mot hotellet och sedan ut igen för att äta middag. Efter en lång promenad hamnade vi på den helmysiga puben Dirty Dick´s, där vi försåg oss med öl och god mat. Vi lyckades faktiskt promenera hela vägen hem till hotellet också. Det blev många kilometer att gå. Att gå i stan på hårt underlag är betydligt jobbigare än att att vandra i naturen, tycker jag och mina fötter. Dessutom hade jag inte vandrarkängorna på.

Nästa dag utforskade vi Edinburgh ytterligare och därefter åkte vi hem, på riktigt alltså.

Jag ska inte plåga er mer med Skottlandsskildringar, men jag kan verkligen rekommendera Skottland som resmål. Vi har ju ändå bara sett en liten del av landet.

Jo, en sak till måste jag berätta. Vårt favoritcafé har blivit Starbucks. Där har vi fikat flera gånger och lyssnat på senaste skivan av Paul McCartney.