Datakursen
Som kursmaterial hade vi en stor, tjock pärm på nästan 800 sidor. Till detta material fanns också en CD med övningsfiler. Jag måste redan nu tala om att jag visst använt CD till datorn, men det var länge sedan. När jag så första gången på kursen skulle använda mig av CD:n, så petade jag in den i springan som fanns. Men direkt som jag gjort det, kände jag att det blev fel. Jag brukar använda CD-spelaren i bilen flitigt, då brukar jag göra så. Där finns en springa att peta in CD:n i, och den glider in så fint. Men det här var ju inte bilen. Nu försökte jag få ut skivan. Det fanns inget kvar av den utanför, så det fanns alltså inget att greppa om. Och att öppna luckan, precis som man ska göra, gick inte heller. Återstod alltså att gå till min datalärare K och tala om vad jag ställt till med. Han förstod inte ens vad jag pratade om. "Var har du stoppat in den?", var en av frågorna jag fick. Och K hade en gammal Volvo med en lika gammal stereo i, så han visste inte heller vad jag menade när jag pratade om CD-spelare i bilen.
K kom till min plats och påbörjade försöket att rädda CD:n. Han blev svettigare och svettigare, men CD:n var kvar. (Det låter ungefär som "Far, jag kan inte få upp min kokosnöt.") Till slut fick K gå iväg till den som är dataansvarig på skolan. Där fick han låna lite verktyg. Själv burken sitter ju fast i en hållare för att minska stöldrisken. K återvände så med diverse verktyg, skruvade loss burken och så kunde han skaka ut skivan.
Så kunde jag då påbörja kursen. Jag vill tillägga att jag inte gjorde någon mer fadäs. Jag var en mycket ambitiös elev och lyckades ta datakörkortet.
Men som du nog förstår, så har jag fått höra det här ett antal gånger. Men K och jag är kollegor nu. Han har till och med gett mig beröm för min blogg.
Den här log jag åt förra gången men nu skrattar jag.
*fniss*...jag sitter här och funderar på var iallsindar du lyckades få in den nånstans..ha,ha!!
Datorkörkort..ja det kanske man skulle ta!
Ha en skön söndag, kramen:)
Det var en festlig historia! Jag kan känna igen paniken inför datormysterierna.
Inte illa, well done!
Du kunde kanske ha sagt som Peter Sellers i en av Rosa Pantern filmern, när han av misstag klev rakt in i vägge!
- Jag måste tala med arkitekten
Mammor, dom är unika dom, åren går!
Jag smög mig in och blev så full i skratt när jag såg det framför mig:) Måste säga att då har du gjort en riktig bedrift som klarat datakörkortet:)
Ha en fin dag!
Skönt att du bjuder på ett söndagskratt!
Jag har också tagit datakörkortet - jag höllpå att bli knäpp på en del, vad den nu hette men till slut så gick det bra!
Du höll på att skrämma slag på mig med din lilla windows-bild. Innan jag fattade att det var en bild hann jag stänga av datorn med hjärtat i halsgropen. Nästa gång jag gick in på din blogg var min första tanke att du spred något virus som du inte visste om. Vilken luring! Det visar väl att jag inte är så säker i min dataroll som jag borde.
Tack för tipset om stilmallen. När jag känner mig modig nån dag skall jag försöka.
Säger som Ninni, men v a r lyckades du stoppa in CD-skivan?
Grattis iaf till att du klarade datakörkortet.
Precis ovanför facket/luckan som ska fällas ut, finns en liten springa. Den var det!
Kom mej äntligen för med att lämna ett spår......
Nu har jag lite koll på var i Dunker du finns.
Min äldsta son jobbade på Johannesnäs för några år sen.
Jo dikterna skriver jag in i bloggen när de dyker upp i huvudet, eller möjligtvis ett block först om jag är för långt från datorn. Den här helgen har varit väldigt produktiv. Två halsband, stickat en sjal och målat en tavla. Det var mycket som behövde "ut". det är skönt när det kommer den vägen och inte i ångest :-) Kul bild ;-) Kramar...
Skickar alpkramar till dig från mig. /pimpim
Ja dom där som jobbar med datakörkort har säkert sett en hel del..har inget sådant körkort, men skulle nog behöva ett. Anna
Ja, datorer är ett mysterium i sig... Tack för skrattet!
Ha en skön dag, här skiner solen, kramen:)
Hehe, roligt felmeddelande. Som Kalles (i Kalle och Hobbe) alter ego rymdman Spiff ;)
