Skolbarnshistoria
För länge sedan, för sisådär 30 år sedan, jobbade jag på en liten skola i Värmland. Det lilla samhället heter Borgvik och skolan hette Sparnäs skola. Jag bodde faktiskt på skolan också, halva byggnaden var lärarbostad. Det gick så få elever i skolan, så det behövdes bara två lärare där. Jag hade årskurserna 4, 5 och 6 i samma klass. Min kollega B hade årskurserna 1, 2 och 3 i samma klass. Vi fick lägga upp det så, att man hade genomgång med en årskurs i taget och de andra jobbade då tyst med sådant de kunde göra själva. Men ibland behövde de ju hjälp ändå. En sjuårig pojke satt med matematik och ville ha hjälp av B, men hon höll då på med en annan årskurs. Hon påminde honom:
"Du vet att jag inte kan hjälpa dig just nu. Du får vänta lite. Nu håller jag på med tvåorna och jag kan ju inte dela på mig."
Den lille killen satt en bra stund och funderade för att sedan komma med denna underbara kommentar:
"Men om du kan, då vill vi ha den halva´ med "hôve" på."
Hahahaha, ja mycket roligt har man hört av barnen under åren. Kram !!
Ja ungar, de är väl bara för underbara..säger precis vad de kommer på och tycker..
Ha det gott..kramen från kicki
Underbart! Barn kan vara så himla snillrika i sina kommentarer.
Barn är helt fantastiska!!!
Kramar
Barn är livet!
Åhh sicken going!!
ha en skön fredag..kram
De är för härliga med sina funderingar. KRamar...
Smart kille!
Härligt, vilken kommentar.
Underbart.. Undrar vad den lille goingen pysslar på med idag.
Jo barn är helt fantastiska i sina tankar och kommentarer. Kan bara undra när i livet och vid vilken tidpunkt vi alla tappar det där sköna spontana..
Ha en riktigt skön helg nu Anki det är du värd kram:)
Hahaha vilken kille=)
Trevlig helg!
Det var en riktig solskenshistoria! Och Borgvik är inte så långt härifrån! Tänk att Du har bott där och jobbat där. Det är så fantastiskt vackert på sommaren med borgen och vattendraget och forsen och allt. En riktig liten idyll. Men jag undrar om det finns någon skola kvar?