Rätt svar kommer nu

Blåeld har flera personer gissat på. Men det är faktiskt fel. Rätt svar är Isop.

Grattis till
Ronja, som har svarat rätt.

Vilken överraskning!

image390

Idag firar vi 25 år. Det är exakt på dagen 25 år sedan jag och min man träffades första gången. Ja, att han då inte var min  man, har du väl redan räknat ut.

Inför helgen hade jag städat lite extra, tagit in rosor från trädgården och planerat något extra gott att äta. Jag undrade om min man skulle komma ihåg dagen. Och om han kom ihåg, vad skulle det då bli? Kanske en present eller en blomma av något slag. Det var ju evigheter sedan, jag minns faktiskt inte när jag fick det senast. På lördagens eftermiddag när han kom hem, så var jag lite sen med maten. Mannen hade ett förslag på att om vi bara åt lite lätt då, så kunde vi gå ut och äta senare mot kvällen. Ja, vilket trevligt förslag! Han kom alltså ihåg dagen! Visserligen var det en dag för tidigt, men det passar ju mycket bättre att gå ut på restaurang en lördagkväll än en söndagkväll. Vi brukar äta ute när vi är borta på semester, men för övrigt nästan aldrig.

Vi var ute och jobbade en stund i trädgården, så det blev ganska sent innan vi var duschade och ombytta. Jag kollade lite på nätet om restaurangernas öppettider. I Malmköping finns ett ställe som har öppet till 23 på lördagar.
Glada i hågen åkte vi dit, men det visade sig att de stänger köket mycket tidigare. Vi hade ju ingen lust att strunta i det hela och bara åka hem direkt, för nu hade vi blivit rejält hungriga. Vi enades om att åka till Flen. Där vet jag en pizzeria/restaurang som har öppet länge.

Det var trevligt där och vi åt mycket och mycket god mat. Under måltiden utspelades följande dialog.
Hustrun: Tänk, att 25 år går så fort.
Mannen: Ja, just det. Det är väl ungefär vid den här tiden.
Hustrun: Men, det är ju nu! I morgon är det ju den 15 juli! Det är väl därför vi sitter här nu???
RIDÅ!

Vilken överraskning! Mannen överraskade mig, men blev väl minst sagt lika överraskad själv, när han fick veta vad det var för dag!

image392

Betänketid

Jag avslöjar inte än vilken växt jag hade bild på i föregående inlägg. Jag har fått några svar, men vill gärna ha in flera!

Trädgårdsnattviol

I går hade jag en bild av den vilda nattviolen. I trädgården har jag en växt, som kallas trädgårdsnattviol. Latinska namnet är Hésperis mátronalis. Den blommar vid midsommartid och frösår sig själv.

image386


image387 
Närbild

Här kan du läsa mer om trädgårdsnattviolen.

Kaffekorgen

Efter en grå och regnig dag har det nu blivit soligt och fint. Får se hur länge det varar?!
Jag håller på att göra i ordning en kaffekorg, för att sedan åka till Barva och lyssna på Mats Bergmans. Har jag tur kanske jag får dansa någon dans också.

image382

Det är min svärmor som har målat korgen.

image384

På ena sidan vindor...

image383

och på den andra sidan rödklöver.

image385

Det är jag som har satt i resårbandet, för att hålla kaffetermosen på plats. Ska kanske ta patent på den smarta uppfinningen?!

Orkidéer

Här kommer bilderna från gårdagens morgonpromenad.

94259-377

Jungfru Marie nycklar som man känner igen på de prickiga bladen.

image380


94259-379

Nattviol som är så oansenlig att den kan vara svår att se, men som har en helt underbar doft.

Handlingskraft

Ibland blir jag så arg på mig själv, att jag inte tar tag i vissa saker. Men i vardagens "idiotrace", som jag brukar kalla det, är det lätt att tycka att vissa saker kan man ta sen.  Förra veckan ordnade jag en sak, som jag tänkt göra i flera år. Och hur lång tid tog det att göra det? Jo, ca trettio sekunder. Jag behövde bara skriva och skicka ett mail, så var saken ordnad. Trettio sekunder, och jag som har tänkt ordna det så länge! Det var ingenting obehagligt, inget besvärligt så, bara att jag tyckt: jag hinner inte nu - det är så mycket annat - jag tar det en annan dag.

I går tog jag också itu med flera sådana saker. En sak som jag nästan trodde var omöjlig att göra, ordnade jag under eftermiddagen och kvällen. När väl det blev gjort, så rullade en massa andra saker också på, som dominobrickor.

Så skönt! Jag kände mig riktigt nöjd med mig själv i går kväll.

Det var inte alls det här jag hade tänkt skriva. Jag skulle i stället visa upp fina blommor från min morgonpromenad. Men det gick inte att få fram några bilder till bloggen. Men det går väl en annan dag.

Whiskykaksutlåtande

Ja, den var jättegod. En riktigt tung kaka med bl a frukt, nötter och så whisky förstås. Någon sådan får jag försöka göra till jul, som komplement till min traditionella fruktkaka.

Märkligt! Jag tycker inte om att dricka något som smakar sprit. Men när jag "äter sprit", tycker jag det är så gott. Då menar jag kakor eller godis med spritsmak.



Kaffepaus

Nu ska jag dricka kaffe och prova på whiskykakan.

image361

image362

Frukostvanor

Sen frukost blev det idag. Jag har nämligen gjort det som jag tycker så mycket om, men som jag bara kan göra när jag är ledig. Jag har varit ute och promenerat direkt på morgonen och ätit frukost när jag sedan kom in igen. För mig känns det så bra. I vanliga fall äter jag frukost direkt på morgonen. Men en sådan här morgon känns det mera som om jag gjort mig förtjänt av en god frukost.

Min frukost består av ett glas juice, fil med müsli, kaffe och ostsmörgås.

I Skottland består frukosten av äggröra, kokt ägg, stekt ägg, bacon, korv, svamp, tomat, vita bönor, blodpudding/blodkorv, havregrynsgröt, rostat bröd, marmelad, kaffe eller te.

image360

Bilden har jag hämtat
här.

Vad äter du till frukost?
Blir du sugen på skotsk frukost?

Hemma igen

Så är vi då hemma igen. Och du förväntar dig förstås att jag ska visa bilder från Skottland. Men se det tänker jag inte göra. Jag tyckte att jag var förutseende, i motsats till passfrågan, och tömde digitalkamerans minneskort. För säkerhets skull packade jag också ner laddaren till kameran. När jag tagit 3-4 bilder, behövde den laddas. Men jag fick inte tag i någon adapter och kunde således inte använda laddaren.

Resan har varit bra och vi har haft mycket trevligt. Lite träningsvärk har jag i axlar och armbågar och det beror inte på whiskyhävning. Däremot har jag tagit av och satt på mig regnjackan ett stort antal gånger. Regnjackan jag hade med mig, trivs jag inte i. Den är kort, tight och har en massa kardborreband. Men i en Celticbutik, i Glasgow, fick jag syn på en jacka som jag blev så förtjust i. Eftersom priset dessutom var rätt, så köpte jag den. Jag fick användning för den varje dag.

Jag har en gång hört ett uttryck som lyder "Rätt som det var när det regnade, kom det en skur." Man skulle kunna tro att det utrycket härrör från just Skottland. Det regnade lite ibland, lite mer ibland och vissa stunder var det uppehåll. Min nya jacka, som är av bussarongmodell, fick jag sätta på mig och ta av mig med jämna mellanrum. Den blev flitigt använd. Eftersom jag blev så förtjust i den, så blev jag nästan glad varje gång det kom en skur.

Vi har varit i Glasgow, Balloch, Inverary och Edinburgh.
Vi har vandrat i nationalpark och promenerat på stan.
Vi har ätit mycket och gott.
Vi har studerat olika människor, klädstilar och beteenden.
Vi har shoppat en del.
Vi har fått upplevelser,vila och inspiration.



Bilden är hämtad från www.scotlandforvisitors.co.uk

Klantigt

I dag har vi haft avslutning med våra elever.
Kaffe och tårta, betygsutdelning, fotograferande, puss och kram.

I morgon kväll ska jag och min man åka till Skottland. Eller också åker han och jag får stå kvar vid Skavsta flygplats och vinka. Vi får se vilket alternativ det blir. I söndags kväll kom jag nämligen på att jag skulle ta fram mitt pass. När jag efter en stunds letande hittade det, gjorde jag en märklig upptäckt. Passet går ut i år, i juli månad, den fjärde för att vara exakt. Det är den dagen vi ska komma hem och det ska ju vara giltigt några månader efter resan också. Så i måndags fick jag åka till Nyköping och ordna med ett nytt pass. Men jag fick inga garantier på att det blir klart till i morgon. Först i morgon förmiddag får jag veta om det blivit klart. Att det blev hemskt, det har jag redan sett. Jag ser mörk och sammanbiten ut, för jag fick nämligen inte visa tänderna. Men det var precis det jag hade lust med, att visa tänderna alltså, för jag blev så arg och irriterad på mig själv för att jag inte kontrollerat tidigare.

Lovisas kommentar till mig vid upptäckten: Men mamma, du brukar alltid säga att man ska vara ute i god tid.

Torpväxter

Jag tycker så mycket om de gamla torpväxterna. Här är ett exempel på den underbara brandgula liljan.

image356


Vila och återhämtning

Det blev något fel på min dator för ett tag sedan. En minuts strömavbrott gjorde att den inte fungerade. När jag försökte starta den så gick fläkten i gång, som den brukar, men den fortsatte att gå och inget annat hände. Jag stängde av,  drog ur sladdarna och lät datorn vila en kort stund. Sedan försökte jag på nytt och den metoden brukar fungera. Men inte den här gången. Jag pratade med min privata datakonsult. Han förstod inte vad som kunde vara problemet. Vi tog med datorn och skulle lämna in den på den lilla datafirman i Malmköping. Men där var det öde och lokalen ledig för uthyrning.

I det här läget visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Jag känner inte till någon annan dataexpert. När vi kom hem med datorn, så blev den ståendes i hallen. "Så länge." Jag visste ju inte vad jag skulle göra. Häromkvällen kände jag att jag bara "måste" använda datorn. Jag planerade en skolaktivitet och för att kunna göra det behövde jag ett lösenord, som bara finns inlagt på min egen dator. Jag provstartade och hörde direkt på ljudet att den nu var OK. Vi tog upp den till arbetsrummet och kopplade in den. Allt fungerade! Inget hade försvunnit!

Den var väl helt enkelt slutkörd. Efter 10 dagars vila så hade den återhämtat sig och kunde börja jobba igen.
Datorer är väl inte mer än människor de heller!

Dataproblem

Min dator fungerar inte. Jag återkommer när jag fått ordning på den. Snart hoppas jag.

Maktkamp i trädgården

Jag har envisa växter i min trädgård. Då menar jag inte ogräs utan andra växter, som bara har bestämt sig för var de ska växa och inte växa.
Ett exempel: På gårdsplan finns en lönn, som ett vårdträd. Runt trädet finns en liten rund rabatt. Där har jag fyllt på med fin jord och planterat diverse oilka växter, de sex år vi har bott här. Men inga blommor vill växa där. Bara smultron vill vara där och så Pumba. Jag har gett mig och gläds åt smultronen, som just nu börjar mogna. (Pumba är snart 9 år och fortfarande väldigt omogen.)
image349

image350


Borstnejlikor har jag sått på ett ställe och de har kommit i gång fint. Men på ett helt annat ställe, där jag inte har sått eller planterat, har det också kommit fullt av borstnejlikor. Inte mig emot. De är så underbart vackra.

image353

Jag hade tänkt skaffa mig en smörboll. Men förra året kom det bara upp en, fastän jag inte sett skymten av den tidigare. Även i år har den blommat.

Här mot husväggen har jag också fått något i år, men är osäker på vad det är. Kan det vara vit digitalis måntro?

image352

Uteliggare

Jag har blivit en uteliggare. I natt i alla fall. Jag har så svårt att sova när det är varmt och vi får riktigt varmt i huset när det är varmt ute. Så jag gick och la mig ute i hammocken sent i går kväll. Där har jag sovit så skönt hela natten. Trodde nog att jag skulle få sällskap av katten, men jag har inte märkt av honom. Den enda jag har hört, är en kråka, som jag hotade till livet redan förra sommaren.

image346

Jag och en kompis åker till Stockholm över helgen. Då ska jag skärpa till mig och inte gå och lägga mig på någon parkbänk. Vi kanske ses på sta´n!

Blandade känslor

Underbart sommarväder. I går kväll var vi på 50-årsfest.

     På väg till festen.

I dag har vi tillbringat dagen på Gelleråsen, Karlskoga och tittat på bl a STCC.







Men mina tankar har hela tiden befunnit sig hos de anhöriga till den 23-årige man, som i torsdags dog i en trafikolycka i Köping.





Något i luften

Jag har hos Kersti läst att det strular med tekniken, hemma hos henne. Hon tror det är något i luften. Jag tror att det är fullmånen, för här är det också strul, inte bara med det tekniska.

I går upptäckte sonen att jag hade så dåligt med luft i ett däck på min Toyota. Vi skulle kolla det direkt vi kom hem, men då hade ingen lust och det förde med sig att vi glömde det hela. På kvällen skulle jag bort och tog min bil som vanligt. Det kändes lite konstigt på vägen, men eftersom vägen har djupa gropar och det har kommit mycket regn, så tyckte jag inte det var konstigt. Men en stund senare kom jag på det där med däcket. Jag stannade och tittade. Det var oroväckande lite luft kvar, så jag vände om och körde försiktigt hem. Min gamla SAAB har jag kvar, så jag tog den i stället. Den startade snällt och jag for i väg. Kom precis på att det var sista dagen att få köra den, eftersom jag inte har besiktat den. När jag senare på kvällen skulle hem, så ville den inte starta. Det fanns inte ett liv i den. Men på tredje försöket gick den igång och gick fint hela vägen hem. Nu fungerade också radion, vilket den inte gjort på ditvägen.

Idag på eftermiddagen tog jag den bilen in till Malmköping, för att hämta Erik vid busstationen. Inga problem alls när jag startade den eller under körning. Jag kom några minuter före Eriks buss, så jag stängde av. När vi sedan skulle hem, så ville den inte starta. Jag försökte både en och nio gånger, men inte en livsgnista i den. Det är ju en mil från Malmköping och hem till Dunker, så det är inte så kul att gå, även om jag gjort det förr. Nu började jag ringa runt till vänner, grannar och bekanta för att höra om de kunde hjälpa mig. Jag fick bara tag i några stycken och de befann sig på fel ställe för att kunna vara mig till hjälp. Vi gick runt till banken och Tempo för att se om vi såg några som skulle den här vägen. Bara främlingar på samhället i dag! Vi gick tillbaka till bilen och gjorde nya startförsök. Icke, sa Nicke! Då började vi promenera till Statoilmacken. Det är en bra träffpunkt för bl a Dunkersbor. Jag träffade en kollega där, som inte alls var på väg åt mitt håll, men han tyckte ändå jag skulle ringa senare om det inte alls löste sig. Vi satt utanför macken i bara några minuter. Då såg vi en välkänd bil svänga in mot macken. Det var våra grannar och goda vänner, som har hjälpt oss tidigare i en del nödsituationer. Vi fick skjuts ända hem till dörren!

Väl hemma fick vi nya problem, ännu större. Vi hade ingen Internetuppkoppling! Men det lyckades Erik fixa till. Annars hade ni inte fått något att läsa från mig idag.

Majdimma och bloggdilemma

Nu är min arbetsvecka slut och jag har tid att blogga. Då inträffar detta fenomen, som jag har hört talas om, men inte själv varit drabbad av tidigare. Jag har ingenting att skriva om. Så vad ska jag göra nu? Ska jag invänta inspirationen? Eller ska jag berätta om hur trött jag varit den här veckan, bland annat beroende på en mycket bra datakurs vi fått? Ska jag beklaga mig över det tråkiga, regniga, mulna, blåsiga och disiga vädret? Ska jag beskriva den uppskattade personalaktiviteten, som vi ordnade förra veckan? Eller ska jag kanske berätta om helgens köp av matsalsmöblemang?

Tidigare inlägg Nyare inlägg